Ryggskott

Ryggskott betyder att man fått ont i ryggen och oftast ländryggen. Ryggskott uppstår ofta plötsligt efter ett lyft, men kan även komma smygande. Man kan dela upp ryggskott i två olika grupper:

– diskrelaterade / diskskador

– ej disk relaterade

Det är mycket viktigt att reda ut vilken forma av ryggskott man drabbats utav då man kan förvärra eller utlösa ett diskbråck vid val av fel behandlingsmetod. På den här sidan ska jag förklara skillnaden mellan dessa former av ryggskott och skillnaden i behandling.

Du kan även boka tid för undersökning och behandling direkt här på hemsidan eller ringa. Vid besöket, som tar omkring 40 min, får du träffa Leg. Kiropraktor och Leg. Sjukgymnast Kristofer Eklund. Ett råd är att inte vänta för länge med ditt ryggskott. Symptomet kan vara en varningssignal på ev. kommande diskbråck. Välkommen!

Ring idag eller boka direkt online!

Anatomin i ländryggen

Ländryggen (”svanken”) är den nedresta delen av ryggraden. Halsryggen och bröstryggen de två övriga. De flesta människor har fem kotor i ländryggen, men det är inte ovanligt att ha sex. Varje kota är staplad ovanpå den andra och mellan varje kota finns en geléliknande kudde som kallas disk. Diskarna hjälper till att absorbera trycket, överföra rörligheten och hålla ryggkotorna ifrån varandra. Omkring kotorna och diskarna ligger ett kraftigt nät av ligament för passiv stabilisering och sedan muskler för aktiv stabilisering samt rörelse.

Ryggmärg och spinalnerver

I centrum av ryggraden finns ett vertikalt hål som kallas ryggmärgskanalen, den innehåller ryggmärgen. Benen som skapar ryggmärgskanalen fungerar som skydd för ryggmärgen.

Ryggmärgen är en förlängning av hjärnan, genom nacken och bröstryggen. Ryggmärgen slutar, vanligtvis mellan det första och andra ländkotan. Under den går en så kallad grupp av nerver i cauda equina (översätts till ”hästsvansen”) genom ryggradskanalen och grenar ut till olika delar i den nedre halvan av kroppen.

Mella varje kotpar, i hela ryggraden, bildas ett litet hål som kallas intervertebralkanalen. Här går spinalnerverna ut i kroppen. Nerverna är kroppens signalsystem och förmedlar information i form av aktivitet och känsel.

Diskarna

De mellanliggande diskarna utgör fjärdedel av ryggraden längd. Det finns inga diskar mellan Atlas (C1), Axis (C2), eller i svanskotan. Diskarna har inga blodkärl och är därför beroende av kotornas ändplattor för att diffundera nödvändiga näringsämnen.

De diskarna är som kuddar och är stötdämpande men fyller en mycket viktig funktion och det är att överföra rörelse. I ländryggen utförs framför allt böjning framåt (flexion) och bakåt (extension) då rotationen är mycket begränsad pga facettlederna.

Disken består utav ett starkt hölje (anulus fibrosus) och en geléaktig kärna (nucleus pulposus) och det är ofta disken som spelar en viktigt roll vid ryggskott…

Diskarnas funktion

För att förstå diskrelaterade ryggskott beror på är det av stor vikt att förstå diskens funktion.

Diskens funktion är att överföra rörelse i ryggen. Varje disk tar en lite del av rörelse så att det totala rörelseutslagen blir stort.

Vid framåtböjning pressas diskens kärna bakåt, vid bakåtböjning pressas kärnan framåt och vid sidoböjning åt vänster pressas kärnan åt höger.

Vid framåtböjning pressas disken bakåt och vid framåtböjning pressas disken framåt. Förståelse av diskens mekanik är avgörande för förståelsen av uppkomst och behandling. Att förstå diskens rörelser ar av stor vikt för att förstå ryggskott. Vid framåtböjning pressas diskens kärna bakåt, vid bakåtböjning pressas kärnan framåt.

Vad händer vid ryggskott?

Som jag tidigare skrev så kan man dela upp ryggskott i två kategorier: diskrelaterade och ej diskrelaterade. Nedan kommer jag beskriva skillnaderna och varför det är så viktigt att förstå skillnaderna. Jag börjar med diskrelaterade för att sedan komma ej diskrelaterade ryggskott.

– Diskrelaterade ryggskott –

Diskrelaterade ryggskott är i första han skador i diskarna som i sin tur engagerar musklerna som ett skydd.

Hur skadas disken?

Vid upprepade rörelser eller statisk belastning utmattas disken genom att den pressas bakåt eller snett bakåt.

De två vanligaste orsakerna är:

– upprepade framåtböjningar med eller utan som ofta uppstår vid tex lagerarbete.

– sittade med böjd rygg på kontoret eller vid bilkörning.

Vid framåtböjning pressas disken bakåt

Vid framåtböjning pressas disken bakåt och med tiden kan disken skadas och så småningom ge ett ryggskott.

”Sitta med ryggen som ett C pressar disken bakåt som utmattas med tiden. Dåligt sittande är kanske den enskillt största orsaken till diskbråck i ländryggen. Dålig hållning pressar disken bakåt och överbelastas / skadas och med tiden kan det ge ett ryggskott.

Vid både dessa tillfällen pressas disken bakåt och med tiden utmattas disken. Småsprickor bildas som med tiden blir värre och så en dag rinner bägaren över och höljet på disken buktar ut.

Diskskador i tre nivåer

Diskskador kan grovt delas upp i tre nivåer:

1. Sprickor inuti disken – ofta asymptomatiska.
2. Buktningar – det yttre höljet är intakt men butar utåt.
3. Diskbråck – yttre höljet är skadat och innehållet i disken har pressats ut.

Vad händer vid diskrelaterade ryggskott?

När man får ett ryggskott har en spricka i disken blivit så stor att den påverkar de yttre höljet av disken. Antingen enbart som en spricka eller lite kraftigare så att disken buktar ut.

Musklerna börjar då krampar och låser ryggen för att minska rörelsen i ryggen och för att skydda disken. Vanligast är att musklerna krampar på motsatta sida buktningen för att avlasta buktningen.

I exempel ovan: musklerna krampar på höger sida för att skydda buktningen åt vänster eller snett bak åt vänster.

Om disken är skadad bakåt är det ofta svårt att räta upp sig (klämmer på disken) och/eller böja sig framåt (pressar disken ytterligare bakåt).  Disken kan även bara vara skadad utan buktning och då kan personen vara helt rak men med samma smärta.

Behandling vid diskrelaterade ryggskott

Diskrelaterade ryggskott är som sagt den vanligaste formen av ryggskott. Eftersom det är disken som är ”grundfelet” så bör vikten vid behandlingen läggas på disken och i andra hand på musklerna. Det är dock inte en självklarhet att musklerna ska behandlas.

Behandling av disken

Behandlingen av diskrelaterade ryggskott kan delas upp i tre delar.

1. Återpositionering av disken.

Det finns flera metoder som i sin tur kan delas i

– Diskmobilisering utförd av kiropraktor eller sjukgymnast.

– Diskmobilisering utförd av patienten själv.

2. Behålla disken på plats så att den kan läka.
Med hjälp av vissa egenrörelse kan patienten själv mobilisera tillbaka disken i rätt position.

Behålla disken på plats kan delas in i två delar.

– Egenmobilisering / terapeutmobilisering; enligt ovan.

– Ergonomi – En god ergonomi är mycket viktig både i förebyggande syfte och vid läkning av diskbråck.

3. Behandling av musklerna för att underlätta för återpositionering / läkning.

Ofta vid ryggskott spänner och krampar musklerna för att skydda disken. Det är dock inte alltid av godo. Ibland håller de krampande musklerna kvar disken i buktande läge och förhindrar disken att ”glida in” i position. Det kan då vara effektivt med manipulationsbehandling eller massage på de muskulära spänningarna / låsningarna. Ibland får man då en omedelbar lättnad av ryggskottet.

Vid akuta tillstånd eller vid misstanke om instabil disk bör man inte lätta på de muskulära spänningarna. Spänningarna är det sista som håller disken från att brista och bli ett diskbråck. Det är inte alltid lätt att avgöra vilket som är bäst och därför vid tveksamma tillfällen bör man vara återhållsam med manipulationsbehandling. Felbedömning kan resultera i att det blir för mycket rörelse i disken och ryggskottet förvärras.

Lyft med rak eller svankad rygg för att inte pressa diskarna bakåt.

– Ej diskrelaterade ryggskott –

Det är inte alltid det är diskarna som är grundorsaken till ett ryggskott. Ryggskott kan uppstå av flera andra orsaker som tex muskulära obalanser, låsningar, ligament ect.

Det är viktigt att först utesluta disk och sedan försöka finna vad som har hänt. Utifrån diagnos väljer man behandlingsstrategi och teknik. Är låsningar grundorsaken är kiropraktor den effektivaste sättet att bli kvitt ett ryggskott. Det tar det vanligtvis 2-4 behandlingar att bli bra. Vid fler behandlingar finns det risk att terapeuten har ställt en felaktig diagnos.

Behandling hos kiropraktor vid ryggskott

En kiropraktor är mycket skicklig på att släppa på det muskulära spänningarna som håller fast ryggen. Kiropraktorn brukar ofta använda sig utav, stretching, mobilisering, massage och kiropraktisk justering (manipulationsbehandling). Besöket bör enligt mig ta minst 30 min och 2-4 behandlingar.

Denna teknik nan användas till kiropraktisk justering, mobilisering eller massage.

Varmt välkommen till ett 40 min långt besök för undersökning och behandling av ditt ryggskott!

Kristofer Eklund
Leg. Kiropraktor
Leg. Sjukgymnast